Stand by me..
En film som jag såg om och om igen när jag var barn är filmen "Stand by me" Vi försökte ofta efterleva denna film när vi var barn och jag minns speciellt när jag och min kära vän J tog ryggsäckarna på för att ge oss iväg på tågspåret i Harg! Till våra föräldrar berättade vi nog inte om valet av väg, det hade antagligen förbjudits av förståeliga skäl. Jag vet inte om vi trodde att det aldrig kom några tåg på detta spår, men jag minns hur vi plötsligt fick syn på ett som kom i full fart och tutade som en galning och hur vi fick hoppa ner i diket med våra ryggsäckar. Detta gjorde såklart äventyret än mer spännande och desto mer kände vi oss som barnen i filmen. Vi hittade aldrig något lik som vi sjukt nog hoppades på, men däremot hade vi en spännande natt i tältet vid vattnet och vi gjorde upp eld och tjuvrökte minns jag. Jag tror vi var tolv när vi gjorde denna resa, tolv år och alldeles för kaxiga. Ikväll går filmen på tv och jag ska sitta bänkad och minnas tiden när man trodde att man var lika cool som killarna i filmen...
