Suring..

Igår tog jag min första tugga av surströmming, eller "suring" som de visst kallas.. redan när vi öppnade grinden till Josefines mosters hus så kände jag igen doften av jäst dött djur! Det vände sig i magen och fötterna ville vända dom med... När jag var liten och mamma och mormor och morfar åt surströmming på somrarna brukade vi sitta på andra sidan huset och äta pizza..
Jag försökte iaf att inte tänka på lukten och hälsade på alla Josefines gulliga släktingar, några var i mer extas än andra över "suring-premiären" ....Eftersom alla som äter suring säger att det smakar bättre än det luktar så var jag tvungen att ta en liten liten tugga med en liten liten bit surströmming och en stor potatis...tyvärr så hjälpte inte potatisen mig från att känna smaken av det ruttna djuret, jag koncentrerade mig hårt för att inte kräkas över hela bordet och försökte klämma fram ett leende samtidigt som jag påmindes av den lilla döda musen som vi sparade ett par veckor i min skolbänk på lågstadiet...den hade nog smakat ungefär lika gott.. lukten var iaf densamma! ....Nej jag håller mig till pizza nästa gång med...

Idag är det sol och jag börjar tre! Min vita kropp ska äntligen få känna lite värme...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0